så gick det med den vilan

20121231-142614.jpg

20121231-142631.jpg

Jag åkte ut till pappa och det resulterade i en sparktur på dryga 5 km! Hur skönt som helst!

Nu har jag duschat och landat i soffan, något avsnitt av SON, vila och njuta för mig själv. Sedan ska jag styra upp inför kvällen, inga förväntningar, inget drama och bara fint sällskap!

Kaffe och lite naturgodis, egentid!

tt-märkt

20121231-094631.jpg

I fredags på TT’n så skulle vi lyfta en vikt och löpa intervaller, det medförde lite blåmärken… Igår så skulle vi svinga kettlebells, det resulterade i blåmärken… Det ska synas att man jobbat va?!

south of nowhere

20121231-091338.jpg

Bilden lånad här.

Jag har börjat se en serie som heter South of nowhere, den är från 2005, så inte speciellt modern. Dessutom är kvalitén usel, textningen är sämst och handlingen är sådär… Varför ser jag den kanske ni undrar? Det är korta avsnitt, 24 minuter bara. En säsong är 11-12 avsnitt. Jag är i slutet av säsong två.

Serien handlar om en familj som flyttat till LA, drama, drama, drama… Dottern i familjen är gay och hennes mamma vägrar inse eller acceptera det. Jag känner mig så otroligt tacksam varje gång jag stöter på detta. Det handlar alltid om vad folk föreställer sig, men familj då? Barn då? Giftermål? Det är uråldrigt och jag blir otroligt irriterad och ledsen när människor är trångsynta och omoderna. Jag säger inte att jag är världsbäst, men jag är öppen för det mesta och låter människor leva sina egna liv utan att jag lägger mig i. (Förutom när det kommer till att någon lever i fara eller ohälsosamt som skadar sig själv eller andra…)

Jag är tacksam för att jag har underbara människor runt mig. Ingen har lämnat mig i sticket och min familj har klarat två homosexuella barn.

Denna morgon har jag avverkat tre avsnitt till frukost. Nu ska jag ta tag i dagen! Systemet, here I come! Jag har inte druckit alkohol sen mitten på oktober. Om man inte räknar med två små koppar alkohol-glögg och en likör.

Var kommer denna kväll sluta?

2012 års bästa; stolthet

Jag fortsätter med att ranka mina bästa minnen från året. Många bloggare väljer att göra någon slags årskrönika med att gå igenom varje månad för sig, det orkar inte jag med… Jag väljer därför ut mina höjdpunkter. Här kan ni läsa första inlägget som jag skrev om träning.

Nu ska det handla om någonting helt annat, stolthet. Jag ska ranka det som gjort mig mest stolt under året och det ska inte handla om träning på något vis! Det vart denna gång 3 punkter.

Plats 3 – B-uppsatsen

Jag skrev under våren min första B-uppsats och troligtvis den enda jag kommer att skriva också, som det ser ut just nu i alla fall. Jag skrev den om hedersrelaterad problematik, med inriktning på distinktionen mellan flickor och pojkar. Hela processen med att skriva uppsats var himla roligt och intressant tycker jag, för det mesta så njöt jag av det. Jag gillar att skriva och jag tycker det är spännande att arbeta fram någonting som man dels känner sig nöjd med men som också faktiskt får ta tid. Inte nog med att jag faktiskt fick ihop det så fick jag dessutom VG på den och det gjorde mig så fruktansvärt stolt!

Plats 2 – BRIS

Någonting som jag aldrig har nämnt i bloggen, och som jag kommer att fortsätta hålla utanför bloggen efter detta är att jag under detta år utbildat mig och börjat att joura hos BRIS. Det är någonting som jag länge velat göra men inte tagit mod till mig att göra det. Att jag tog tag i det, vart godkänd för utbildning och att jag faktiskt arbetar ideellt inom någonting som jag finner så otroligt viktigt gör mig otroligt stolt! Jag finner det otroligt inspirerande, viktigt och givetvis fruktansvärt tungt ibland, det ger mig otroligt mycket tillbaka, många tänkvärda saker. Ni vet sedan tidigare att jag verkligen brinner för barns rättigheter och att detta är någonting som jag vill arbeta med, detta är någonting jag känner enormt engagemang för.

Plats 1 – personlig utveckling

När ganska exakt halva året hade gått så kraschade mitt liv totalt, jag och min sambo skulle helt plötsligt gå skilda vägar. Under den första veckan vet jag att det enda jag i princip gjorde var att gråta och försöka ta mig igenom vardagen. Jag hade arbeten att ta mig till, jag hade ett liv att sköta trots att det enda jag egentligen ville var att ligga i sängen och gråta eller självklart, leva tillsammans med min flickvän. Den veckan gick all energi åt till att försöka övertala henne att ta mig tillbaka. Efter 1,5 vecka så kom mamma upp till mig och hjälpte mig att flytta ner alla mina saker. 1,5 vecka som kändes som en evighet. Efter det började processen, att ta sig tillbaka. Jag bodde hemma hos mamma i en månad och det enda jag egentligen gjorde var att kliva upp på morgonen, träna och ligga ute i solen, utslagen. Vilket lyx-liv tänker ni…? Det var ett helvete, det var kaos. Jag kom ihåg första dagen jag inte grät, jag förstod inte varför det inte kom några tårar, de var antagligen slut? MEN, det vart bättre, som det oftast blir. Jag fick relativt snabbt en lägenhet och flyttade in i mitten på augusti, där jag har bott i drygt 4 månader nu. Hela hösten har handlat om min egen utveckling, min uppbyggnad av mig. Den är långt ifrån klar, men den är på god väg. Jag är så himla stolt över hur långt jag tagit mig, det trodde jag aldrig i mitten på juli. Jag hade inte klarat mig utan min kära mamma som har varit mitt största stöd, jag hade heller inte klarat mig utan mina fina vänner. TACK! Ni betyder mer än ni anar. Jag vet att jag inte var världens enklaste människa att handskas med, och jag vet att jag gjort det svårt för er… Men innerst inne tror jag att ni själv förstod hur mycket det betydde för mig.

Vad känner ni er mest stolta över?

last chance workout 2012

Eftersom att IKSU valt att ha stängt imorgon, samt att det är svinhalt ute så körde jag idag min sista träning för året, det kändes underbart! (Vi får se vad som händer imorgon.. men lutar mot vila!)

Jag pallrade mig till IKSU vid 15-snåret, hade tänkt värma upp med lite walker, tänkte hinna milen, som vanligt. Men slutade på 7,5 km… igen. Det var för att jag hade den stooora lyckan att träffa Ingela i omklädningsrummet. Vi hann skvallra lite grann och planera upp vår dejt, som blir på onsdag.

20121230-194152.jpg

Jag och mina nya shorts tog sig efter träffen med Ingela alltså 7,5 km. Lite varm i kläderna pallrade jag mig till Moskva för lite TT. Jag har kört för instruktören tidigare, men man vet aldrig vad som kommer ske. Idag var det 4 stationer. 1. Kettlebell, först 8 djupa knäböj med en kettlebell i varje hand sen upp och press över huvud. Den andra delen var 8 st en-arms-svingar. 2. Chins, situps, toe-to-hand, 3 chins eller pull-up’s eller statisk träning i form av att du håller dig uppe så länge du kan. Efter det 7 sit-up’s. Sen skulle du hänga och svinga upp benen till händerna-kontrollerat givetvis x3. Sen 7 sit-up’s. Börja om. 3. Medicinboll, 8 st knäböj med medicinboll över huvud, sen 8 st kasta upp medicinboll mot väggen så den studsar tillbaka och du fångar den och går ner i knäböj, 8 st armhävningar. 4. Madrassen, börjar med att skjuta en tjock madrass över till andra sidan rummet sedan 4 armhävningar på madrassen, sen skjuter du tillbaka madrassen och gör 4 armhävningar igen.

Varje station jobbade vi 3 minuter så många varv som möjligt, i två varv. Full fart! Jag tyckte det var sjukt jobbigt idag, madrassen var sjukt tung att skjuta över. Medicinbollen var också sjukt jobbig att kasta upp på väggen…

Efter det så gick jag tillbaka till walkern, under TT’n så kom jag på att jag glömt mina gym-handskar där, lyckans ost att de var kvar! Jag körde mina sista 2,5 km och sedan fokade jag på mage, baksida lår/rumpa och rygg. Det vart 3 maskiner mage (och två med medicinboll) och 2 maskiner rygg, jag avslutade med lite baksida lår med pilatesbollen och utfall med fria vikter.

Jag är nöjd över årets sista träning!

pensionärs-zita

Jag vaknar tidigt, är för rastlös för att ligga kvar… Planerar min dag på maxi för att slippa allt folk, därför var det endast jag och ett par gamlingar där, otroligt skönt. Sen är det svinhalt ute så gick inte annat än att köra 15 km/h…

Jag är en pensionär och jag gillar det! Den gången jag inte är det är när jag är på IKSU, då är jag den bästa versionen av mig!

20121230-123807.jpg

Till råga på allt har jag nu mina planer för imorgon också. Och guess what? Jag ska på middag hos Henkes sambos mormor och morfar, det var oväntat va?! Äntligen kan jag släppa det, nu känner jag ingen stress, jag slipper vara själv! Tack!

la boite à joujoux

Kardemumma/kanel-kaffe i min nya kopp från Lovisa Burfit. Jag har dock ingen aning om vad som står, någon som vet? Håller tummarna för att det inte är något olämpligt då jag har mitt kaffe där i…

20121230-092006.jpg

20121230-092102.jpg

Kaffet smakar bra i alla fall! Vet ni vad? Jag shoppade lite i mammas kyl innan jag åkte hem igår, det resulterade i att jag inte behövde åka och handla igår. Det resulterade i att jag inte hade några äpplen till min frukost idag, det kan verkligen röra till en kontrollmänniskas dag. Jag tog hallon till gröten istället.

Någonting annat som stressar mig till döden är att det är nyår imorgon och jag har inga planer. Har absolut inget att göra! Vad ska jag ta mig till? Får man ens vara helt själv på nyår?

pray for a miracle.

vad är detta?!

20121229-220213.jpg

IKSU har världens bästa öppettider, typ öppet jämt… Nyårsafton, stängt?! Varför och hur har detta undgått mig fram till nu? Är det inte bättre att ha stängt på nyårsdagen? Bättre att träna innan festligheter än efter, sen är ju 1 januari alltid en röd dag, vilket inte nyårsafton är… Jag är förvirrad! Detta ställer till allt… Inte nog med att de inte har några pass, gymmet är inte ens öppet! Betyder detta två-dagars vila? Råkar jag festa på måndag, vilket ännu inte är bestämt så blir det ju ingen träning på tisdag heller…

Jag är i chock! Hur tänkte de nu?