Bilden lånad här.
Jag har börjat se en serie som heter South of nowhere, den är från 2005, så inte speciellt modern. Dessutom är kvalitén usel, textningen är sämst och handlingen är sådär… Varför ser jag den kanske ni undrar? Det är korta avsnitt, 24 minuter bara. En säsong är 11-12 avsnitt. Jag är i slutet av säsong två.
Serien handlar om en familj som flyttat till LA, drama, drama, drama… Dottern i familjen är gay och hennes mamma vägrar inse eller acceptera det. Jag känner mig så otroligt tacksam varje gång jag stöter på detta. Det handlar alltid om vad folk föreställer sig, men familj då? Barn då? Giftermål? Det är uråldrigt och jag blir otroligt irriterad och ledsen när människor är trångsynta och omoderna. Jag säger inte att jag är världsbäst, men jag är öppen för det mesta och låter människor leva sina egna liv utan att jag lägger mig i. (Förutom när det kommer till att någon lever i fara eller ohälsosamt som skadar sig själv eller andra…)
Jag är tacksam för att jag har underbara människor runt mig. Ingen har lämnat mig i sticket och min familj har klarat två homosexuella barn.
Denna morgon har jag avverkat tre avsnitt till frukost. Nu ska jag ta tag i dagen! Systemet, here I come! Jag har inte druckit alkohol sen mitten på oktober. Om man inte räknar med två små koppar alkohol-glögg och en likör.
Var kommer denna kväll sluta?
zanalysis 