2 dagar kvar

Ni fattar inte min resfeber och ångest jag har inför imorgon. Jag tror typ att det var därför jag var illamående idag på combaten, jag förstår nog inte att jag åker imorgon, fast kroppen vet om det… Och reagerar avstötande. Jag har aldrig åkt iväg ensam på någonting, jag har aldrig bott själv på hotell, jag står inför en viktig resa. Alltså för mig, ett steg i min personliga resa, jag måste utmana mig själv både psykiskt och fysiskt självklart. Jag tror att MIN resa är det viktigaste, alltså att göra någonting för mig själv och någonting som JAG VERKLIGEN KÄNNER FÖR. Jag gör det inte för någon annan som sällskap, jag gör det för mig. Väskan står opackad och kläderna ligger i en hög på golvet… Skönt att bara behöva ha med sig träningskläder!

Hörrni, det absolut sista passet för hela vistelsen;

Ärligt, detta bör inte vara en fråga som ni svarar fel på. Jag behöver liksom inte ens prata runt det, varför jag inte valt någonting annat, det var ett av få pass som jag visste direkt att jag skulle ta. BODYCOMBAT 55,  självklart. Finns inga ord, den behöver ingen förklaring. Det bara är så. Kan inte sluta på ett bättre sätt, avslutningen när den är som bäst. ROCK IT!

Nu vill jag bara pallra mig iväg, så jag slipper fundera och analysera vad som kommer hända.