Det brukar jag fundera på lite då och då, och även lite extra när någon frågar; är du gravid?! Ja, vad ska man säga… Kanske? Nej, aldrig, inte jag. Jag har mina skäl faktiskt.
När jag var på vårdcentralen för några år sedan för att jag hade så ont i magen att jag fått feber. Hur ofta händer det liksom? Jag gick dit, hon klämde och tryckte.. Ja, det var skum känsla i magen. Hon frågar; är du gravid? Jag svarar; nej. Det borde väl räcka? Hon fortsätter; jaha, är du säker? Jag svarar; ja, det är jag. Hon säger; hur kan du vara så säker på det? Jag suckar, det borde räcka? Men okej. JAG LEVER TILLSAMMANS MED MIN FLICKVÄN, JAG ÄR INTE GRAVID!
Under FF fick jag sån längtan efter bröd, vilket jag aldrig åt annars. Jag får frågan; är du gravid? Men det var med glimten i ögat…
Också under FF så försvann min mens, den har alltid kommit som en klocka på dagen och jag förvånades och stressades upp av detta. Jag kanske är gravid ändå? Den dök dock upp en dryg månad försent. Nu är den borta igen, jag kan leva med att ha mens var 60e dag, helt ok! Jag kan leva med att inte vara gravid också.
Kort dag på jobbet. ”Företags-lunch” på stan vid 11.30 sen kilar jag hem för dagen. Skönt! Hem och styra upp packningen. Förresten ska jag en sväng på stan, kika lite sport-bh’ar. Såg att jag hade rätt många hög-intensiva pass, kan vara bra med någon extra stadig bh. Sen ska jag fixa skavsårs-plåster, tänk om olyckan skulle vara framme?
Fredag, fredag, fredag!! Lyckliga dag!
zanalysis 