kan tro att jag vilar

God eftermiddag! Ni skulle bara vet hur hårt jag legat i med uppsatsen idag. Inne och ute, väldigt lite vila.

Blir fylld av glädje när jag får vara ute och njuta. Uppsatsen börjar ta form – från ett kaos till ordning och reda. Jag kommer känna mig nöjd med det jag lämnar in imorgon. Förhoppningsvis får jag bra feedback på onsdag och kan lämna in en fin uppsats på fredag. Det är bara lite fix kvar nu (något kapitel som behöver färdigställas och en fylligare avslutning), men innan dess måste jag rasta kroppen lite… Ni vet vad det innebär.

Heja mig!

tio tjugofyra

Bättre dag än igår, redan nu – men ropa inte hej. Jag jobbar allra bäst på morgonen, så därför är det bra att sätta igång så fort jag slagit upp mina blå. Alltså efter frukosten.

I solen, en antologi och jag. Det går bra. Vet ni vad det bästa är?

Vilken strålande start på dagen, kunde inte vara en bättre bok. Snart plöjt igenom den också, ska strax promenera ner till UB (så fort boken är slut) – mer litteratur. Sen ska jag på iksu och samla energi innan jag slutligen är hemma igen.

Keep on working!

ett studiebesök på rullstenen

Jag har intagit lunchen för ett tag sedan och hunnit med en liten vila. Man behöver vila ner maten lite.

Efter det så satte jag igång ned uppsaten igen, lite motvilligt. Alltså missförstå mig inte, det är roligt, men det FINNS ROLIGARE!

Skrivhörnan, databordet, där kreativiteten flödar… kalla det vad ni vill! (Det är inte fejan ni ser i bakgrunden!)

Materialet, kärnan i uppsatsen, alla grymma citat! Utan alla skribenter vore jag INGENTING!

Jag vet att ni kanske tänker; varför bloggar hon när hon borde plugga? Det kan jag svara på! Det är en del i utvecklingen, metakommunikation(?), jag funderar på hur det känns att prata om det. Det går bra, jag har kommit långt! Lite drygt 5 sidor text. Bara 25 kvar.

Nu har jag pratat klart om det!

på rätt spår

Både igår och idag tycker jag att det har gått rätt bra med uppsatsen. Jag gillar det, jag tycker det är roligt, intressant och lärorikt! Älskar denna typ av studier. Jag har självdisciplin. Än så länge. med erfarenhet vet jag att det kommer komma en period som jag kommer slita mitt hår och tårarna kommer spruta av ilska. Men det är väl bara att njuta av medvinden, uppsatsen gled framåt under tiden den låg på isen.

Igår fokuserade jag på att bygga upp strukturen, skriva så mycket jag kunde. Metod-delen med etik och reflexivitet är så gott som klar. Idag har jag fokuserat på att kategorisera mitt material. Det är roligt! Älskar mina rosa lappar och det bästa av allt; nu ser det faktiskt ut som att jag gör någonting. För er som missat det så skriver jag min uppsats om hur unga tjejer och killar (11-18 år) reflekterar kring sina egna och andras kroppar i skriven text.

Tungan mår mycket bättre idag! Lite öm och svullen ännu, men galet mycket bättre. Frukosten gick nästan ner utan känningar.

dag två i april

Igår var det den första april och jag slapp undan att bli lurad, vad jag vet. Det resulterar att det är den andra april idag, det betyder att jag hade föreläsningar på universitetet idag. Har typ inte varit på universitetet sen början på januari, hittar jag ens dit?! TVEKSAMT. Till råga på allt så var det inte världens längsta sovmorgon heller, vi började 8.15, HUR OFTA BÖRJAR VI 8.15? Nej, det gör vi faktiskt aldrig, har hänt typ en gång. Nu efter två veckors arbete hemifrån, och sova till man vaknar (dock inte jättelänge men ändå…) så ska man ställa väckaren och pallra sig iväg till skolan. I vanlig ordning vart det lite stressigt. Hade bestämt mig för att gå en speciell tid, men jag fick mig iväg nästan en kvart för sent, då har man förutsett problemet som kan uppstå och dragit på lite marginal. Jo, med hjälp av GRIT-musiken fick jag mig till universitetet i rättan tid. FRÅGA INTE HUR DET GICK TILL.

Lektion nummer ett, att skriva CV och personligt brev. Inte allt för stor börda att ta sig igenom, det är intressant och jag sög åt mig allt möjligt. Dock ingenting revolutionerande, hade varit kul om han kommit med någonting som GARANTERAR DIG ETT JOBB.

Lektion nummer två, introduktion av C-uppsats. Yes, nu är det dags och jag är superladdad, i veckan ska vi skriva ett PM som kommer vara grunden för arbetet med uppsatsen. Det ska lämnas in på fredag och det ska inte vara några problem för mig. Jag har inte direkt formulerat mitt syfte ännu men det löser sig.

Sen så vandrade jag hem och styrde lunch. Kanske en liten promenad?

mardrömmar

Ibland kommer de, helt oannonserat och oförberett. Drömmarna som skapar oro och rädsla. Inatt hade jag svårt att skaka av mig dem, jag kunde inte avgöra om det var verklighet eller dröm, kände mig maktlös. Jag drömde att jag var tagen som gisslan i ett hus tillsammans med några fler. Jag vet att jag vid ett tillfälle skickade ett sms till pappa med ”SOS (adressen till huset)”, jag kunde inte avgöra om jag skickat smset eller inte när jag väl vaknade. Allt kändes väldigt verkligt. När jag slog upp mina blå för att försäkra mig om att det var en dröm var klockan 00.47…

Jag kunde somna om, men har inte sovit jättebra efter det.

Igår la Ida Warg upp ett inlägg om träningshest/ortorexi på sin blogg, så himla bra! Oerhört många unga som läser hennes blogg, känns viktigt att just hon påpekar det. PT-Fia har också lagt upp ett inlägg för ett tag sedan. Det är oerhört viktigt och någonting som intresserar mig. Idag på Nyhetsmorgon skulle Jenny Klevbom prata om ätstörningar, jag hade sjukt gärna velat lyssna till det, men hann inte! Undra om jag hade fått tillgodoräkna det till praktiken? Okej, jag släpper bomben, min c-uppsats kommer att vara på det ämnet, ätstörningar/kroppsfixering/träning… Självklart med ett perspektiv på unga och ur en kulturanalytisk synvinkel! Mina dagar på BRIS handlar till stor del om material-insamling på detta ämne, det finns material vill jag lova! Tror ni inslaget kommer finnas på play?

Måndag idag, jag hann inte ens med att sminka mig. Var tog tiden vägen?!

alltid sen

Jag slutar alltid 16.00 (det finns undantag) och försöker därför alltid att hinna med 16.12 bussen upp mot IKSU/Rullstenen. Jag ska säga er att det är inga problem att hinna med den! Den är nämligen alltid sen, ALLTID! Den bussen har alltid chaufför-skifte också, till råga på allt.

Dagen har varit väldigt bra, jag har fått kaffe! Behövde inte svepa nöd-energi idag inte. Det vart dock väldigt sen lunch, vid 13.20 kom jag mig loss. Sent för en rutin-mage, då jag åt mellis vid 9.30. Jag överlevde. Knappt.

Vill jag avslöja att jag har skapat ett dokument för min c-uppsats?! JAG BARA GJORDE DET! Rutinerat? Planerat? I god tid i alla fall! 4-5 juni är det opponering och 7 JUNI EXAMEN!

Trevlig onsdagkväll på er!

stolt som få

Skolan har alltid varit viktig för mig, och om vi säger såhär; jag har verkligen fått kämpa. Jag är inte en av dem som fått plugg/läs-huvudet vid födseln. Högstadiet gick väl ok, inga topp-betyg, inget IG men heller inget MVG (inte ett enda faktiskt…) Jag tog mig inte in på det program jag ville och fick nöja mig med det som erbjöds.

Gymnasiet vart en vändning, jag hamnade i slutänden på Medieprogrammet och trivdes inte så himla dåligt. Det var en rolig tid även om mitt tålamod tog slut gång på gång vid layout/design/data-trubbel. Jag tog studenten med betyg som jag var oerhört stolt över, vilken revansch från högstadiet. Flertalet MVG, majoriteten VG och något G.

Nu däremot känner jag mig oerhört stolt! Kanske för att jag antagligen hittat rätt? Du kan max få VG på universitetet. De första 4 terminerna satte jag VG på genom att få VG på allt. Sen flyttade jag hit. En rörig sommar, röriga relationer, flytt, ångest, ny lägenhet, IKSU, Umeå = ofokuserad och förvirrad brud. Kursens första tenta vart endast G. Jag vart knäckt, besviken och arg på mig själv. Efter det var det bara att lägga i en högre växel, hitta nya rutiner och fokusera. Andra tentan VG!

Idag fick jag tillbaka resultatet på julens hemtenta… VG! Kände mig så otroligt stolt och glad! Det betyder att jag har VG på hela denna termin också. Femte terminen – femte gången gillt! Jag ska fasen se till att sista och sjätte terminen slutar på samma sätt!

Stolt och skitglad Ziita! Det bör (måste) firas! Vad sägs om en bukett tulpaner Linda? Har jag gjort mig förtjänt av det?

att inte känna igen sig själv

Som ni kanske förstod från morgonens inlägg var jag oerhört trött och frustrerad, någonting som självklart påverkade mitt mående negativt. Jag är vanligtvis glad och energifull, men min kropp skrek liksom bara nej. Kroppen hade ”tusen-nålar-syndromet”, det bara kröp och jag ville bara sova. Så fort jag fick möjlighet att säga till min grupp (vi hade grupparbete imorse) så berättade jag hur jag mådde och sa att så fort jag kan kommer jag att gå hem. Jag kommer inte att delta på eftermiddagens seminarium. Känslan att inte prestera är hemsk. Känslan att få medlidande från en grupp är underbar. Det spelar ingen roll vilken konstellation av personer från klassen man hamnar med, alla är verkligen toppen och förestående. Jag gick hem strax efter 11.

Jag slängde i mig lunch, serverade min pappa och min bror en kopp kaffe under tiden som jag åt. Sedan la jag mig och sov i några timmar. Underbart att kunna lägga sig och direkt man slår igen ögonen så åker man iväg.

Nu har jag vaknat, visserligen rätt mosig men på mycket bättre humör. Jag piggar upp mig själv med lite kaffe och några naturgodisar för att få lite extra energi. Så mycket som jag har att göra i veckan har jag inte tid att slösa bort en hel eftermiddag på ingenting. Därför passade det bra med några godisar för motivationens skull, äter egentligen inte sådant på vardagen. Men visst får man göra undantag? Alla behöver lite uppmuntran ibland, allt jag skulle behöva idag är en kram. Någon frivillig som offrar sig?

Nu tänkte jag sätta igång med momentets tenta, tro det eller ej. Jag har en strålande idé nämligen! Jag ska inte vara ute i sista sekund och jag tänkte mig att några lediga dagar i jul ska bli skönt! Varför inte bara göra bort tentan?! Detta moment behandlar inriktningen kulturliv, upplevelse och turism.

Here we go, tenta, skriv dig!

tolv tolv tolv

Idag är det, enligt vissa, ett speciellt datum. Någonting som är magiskt och som inte händer speciellt ofta. Någon sa till mig att det är 88 år till nästa datum som liknar detta kommer upp. Jag lever antagligen inte då. Men för mig känns det inte så himla speciellt, vi satt och pratade om detta ganska mycket idag, när jag 12.15 upptäcker att vi har missat 12.12, vilken miss! Vad gör man då?!

Har ni uppmärksammat denna dag? Imorse på Nyhetsmorgon skulle de viga 12 par till exempel… Speciellt datum i ringarna liksom, väger det mer än kärleken? Jag vet inte, men för mig är det ett datum, det är konstruerat. Ledsen att göra er besvikna, men jag tror inte att det har någon vikt alls.

Det som däremot kom som en glädjande nyhet var att jag fick VG på förra tentan, vilken otrolig lättnad! Jag kände mig som sagt nöjd med den och jag la verkligen ner det lilla extra för att spetsa till den. Jag känner mig otroligt nöjd och tacksam för det, klappade mig själv på axeln och tänkte att detta ska jag tänka på till nästa tenta, den skall bli lika bra! Vet ni vad jag gjorde sen? Jo, jag gick och lånade min profillitteratur till nästa tenta, och den vart på engelska, snacka om att göra det svårt för sig själv, VG here I come? Med det peppande beskedet har jag till och med skapat ett dokument för tentan redan nu och jag är sugen på att sätta igång på en gång! Min tanke är att vara klar med den under nästa vecka så jag får jullov = LEDIG! = Spendera all min fina tid på IKSU och ta igen förlorad tid med släkt och vänner!

Glad och stolt tjej, laddar inför träning!