Imorgon gäller det, även fast jag aldrig trodde att jag skulle känna mig lugn över detta så har min nervositet liksom slagit över i något slags lugn. Jag sitter och pillar med datorn, räkningar, fix och trix. Väskan ligger öppen på golvet, inte färdigpackad direkt, jag känner mig liksom lugn, konstigt nog! Jag tror att jag har övergått till; det blir som det blir. Självklart är jag taggad, tro inget annat, jag längtar verkligen. MEN JAG HAR VARIT SÅ SJUKT HETSIG, hur ska det gå? vad ska hända? när? var? hur? Nu tar jag det piano och njuter av att jag ska åka på en liten resa, tar det som det kommer. Jag vill hinna njuta av att jag faktiskt kommer ha en grymt spännande helg, och inte känna panik/stress och låta helgen vara en minneslucka.
Jag ska bara slänga ihop resten av kläderna göra klart lite protein-pulver, fixa med badrumsartiklar osv. Försöka memorera vad det var jag hade skrivit på komma-ihåg-listan.
Ska rycka tag i mig själv, tiden kommer snart bara rassla till.
zanalysis 