urladdning

En heldag på uni, där humöret sakta men säkert börjat vända. Jag svarar på tilltal… det är en trevlig grej. Sen kände jag att just idag behöver jag göra något fruktansvärt jobbigt för att slänga iväg all ilska. Det blev jobbigt. Men inte kräk-jobbigt, för jag har inte den disciplinen själv.

Började med lite rodd-uppvärmning följt av lite intervaller á 100m.

Inget rekord direkt. Sen följde ett rätt kort men tungt ryggpass. För att pallra sig till huvudakten – cardio training. 60 minuter hjärta. Tufft och jobbigt. Precis vad jag behövde!

Vart sen kallad att bli brottsling, Emilia hade några grepp att öva och jag blev därför försökskanin. Värt att lära sig lite polisgrepp, kan vara bra att ha i bakfickan.

Nu är jag redo för sängen: ny dag imorgon!

du skulle svara även i krig

Jag var så sjukt irriterad igår, när jag kom hem övergick ilskan på min handledare till ilska på mig själv. Varför ger jag upp?! Fast varför fortsätter jag…? Inget duger ju ändå. Snacka om att känna sig värdelös.

Svarade inte på sms, inte på samtal. Men när Therese ringde sa hon bara ”även i krig skulle du svara om jag ringde…”, snacka om kaxig? Antagligen sant också. Förstår inte hur hon gör, men efter att jag fått förklara mig så kunde hon ändå få mig att skratta. En dag som den. Det kallar jag skickligt. Alla behöver nån som hon.

Sitter och sliter på uni även idag. NU ÄR DET KAOS vill jag lova, jag har absolut ingen aning om vad som står i uppsatsen. Sjukt. Flyttat om, raderat och det betyder att INGET hänger ihop.

Nedräkning: på timman 6 dagar till inlämning. Idag måste jag träna, tufft.

psykisk nedbrytning

Hade handledning idag. Än en gång sågad. Att kämpa och kämpa, i timmar, slita sitt hår, och ändå inte få någonting för det… vad ger det? Efter handledningen det bröt allt loss, jag kommer inte vidare, jag ser inte slutet. Det finns inte en chans att jag blir klar. Jag gick hem i ilska, tårar och totalt krossad. Jag vill inte göra någonting, inte ens träna.

Vet inte var detta kommer sluta.

jag är inte en superhjälte

Jag måste lära mig mina begränsningar. Jag klarar det jag vill, men till vilket pris? Att springa toughest och tro att allt är prima dagen efter? Jag har ont i fotleder, vaderna, knäna, höfterna. Träningsvärk i magen och baksida axel. Lite skrubbsår.

Att tro att jag kan leverera 3 pass som vilken söndag som helst är ju ett skämt! Jag tog beslutet att se om nån ville ta mitt obw. Jag kunde ju inte ens gå ner för en trapp. Det är inte träningsvärk, det är ONT ONT. Ängeln Moa räddade mig. Hade hon inte gjort det vet jag inte var detta slutat, för TT var inte en lek. Jag fick ont av uppvärmningen. Haltade ut genom salen, sjukt glad att det inte var jag som tränat, även om det kändes som det.

Till råga på ömma muskler och kropp…

…en styck bränd rygg.

Men hon är ändå fantastiskt lycklig!

kom igen nu, coach!

Alltså jag kan inte låta bli att le när jag tänker tillbaka på igår. Jag, JAG(!) TOG MKG IGENOM TOUGHEST! Så sinnessjukt alltså. Utan tvekan en av de roligaste grejerna jag gjort i hela mitt liv!

Team Berg, laddade till tänderna! Så sjukt! Det värsta var nog träskmarken, lite chockad över att det var djupt och första tuffa hindret. Håll tempo för att inte bli fast, eller tappa en sko, hade varit jobbigt att springa hela loppet utan en sko.

Roligaste under loppet var nog efter ett hinder när jag väntar in mitt lag… En kille löper förbi och skriker ”Kom igen nu, coach!!!” En av mina deltagare som brukar hänga på mina TT, kanske också GRIT!

Jag är ruggigt nöjd över insatsen, som alltid, finns saker att förbättra och tävlingsmänniska som jag är, frustrerad över att jag drog på mig tre straff. Tänker, för lagets bästa. Nästa gång – då klarar jag alla.

Glada. Slitna. Lyckliga. Fröken är utan tvekan sjukt glad över att ha killar på laget. Rampen hade hon inte klarat på egen hand.

Lagom kaxig hade hon 3 pass att beta av idag. Med träningsvärk, blåmärken och riktigt ömmande kropp fick hon en räddande skäl som kunde ta över OBW! Tusen tack till Moa!

Nu: sol och plugg!

låta vila

Idag tror jag bestämt att jag ska låta uppsatsen vila. Tror det kan vara bra. Med jobb varje dag i nån veckas tid tror jag det är på sin plats att låta den vila.

Ligger i soffan och har intagit frukost, kollar Nyhetsmorgon och inväntar dagens utmaning. En astaggad brud, tävlingsnerver och pollenkänning. Grattis. Ätit medicin men ögonen är pain in the ass. Och jag som inte känt av ögonen alls ännu.

Det kommer inte stoppa mig!

bara att ladda upp då

Jag skickar alltid sms till min kompanjon när jag går hemifrån på morgonen. Idag överraskade han och skickade ett sms FÖRE MIG. 7.55: jag far till uni nu. Jag fick panik, måste vara först. Jag var först. Plugg fram till 15 idag. Hunnit med massa småtjafs, fix, sortering, handledning… Fick bekräftelse, jag är på rätt väg!

15.25 GRIT plyo. Jag sparade på krafterna, piskade mina kära deltagare istället. Jag har något annat i sikte.

Kolhydratsuppladdning inför imorgon, årets tuffaste utmaning står för dörren. TOUGHEST!

Here we go! Team Berg!

tolv timmar senare

Kom till uni ganska exakt 8 imorse, satte igång och pluggade. Var på möte med resten av klassen mellan 10.15 och 11.30. Åt lunch och sedan full fart igen. Skrivit, gjort om, läst, druckit kaffe, bensträckare, ätit middag, flyttat från Lindell till ub. 20.00 – skickade in ett nytt utkast till min handledare, ringde min boss och gick hem.

Det betyder som nu förstår – vilodag. IGEN! Två dagar denna vecka, otroligt. Igår körde jag hårt, hade TT på lunchen som jag för övrigt vart utvärderad på, IW-TT-bröst som egen träning med start 19.05. Satt på uni fram till dess.

Som jag slutit denna vecka är typ en hel termins arbete (vilken annan termin som helst, utom just denna). D-uppsatsen som kommer ha ihjäl mig. Låt handledaren inte såga mig vid fotknölen denna gång, vid höften kan jag sträcka mig till.

Visst att du kan sitta mer än 12 timmar/dygn, men ger det något?! Mitt humör är stundvis ett kaos och Jens får plågas. Imorgon är det fredag och jag tror att jag måste ge honom en present, annars är jag rädd att han lämnar mig i sticket.

Fredag – kort dag! Jag har pass 15.25! Det betyder intensiv och effektiv dag.

rastlös brud

8.00-17.30 på uni och jag har fått rätt mycket gjort! Kapitel två börjar klarna upp om man säger så. Till stor det med hjälp av min vapendragare. Vi läste igenom varandras och jag känner mig verkligen som en newbee och inte till stor hjälp medan han ger mig så sjukt grym feedback! Jag har slitit som ett djur idag. Lönen för det var en supergod lunch med pappa!

Hade inget pass idag, första dagen sen jag kom tillbaka frön Sthlm. Insane. Jag tänkte gå och träna lite själv. Blev stoppad både en och två gånger – vila för tusan. Behöver du inte gå till IKSU en dag, stanna hemma! När jag cyklade hem så tänkte jag, varför inte?! Men vad ska jag göra istället? Jag kan inte vara obokad en hel kväll. Jag kollade om tvättisen va ledig, inte för att jag behöver tvätta men… Det var den och nu är allt rent igen vilket betyder att jag inte behöver tvätta mer denna vecka. Ska inte tvätta förrän uppsatsen är klar nu. Sen har jag sökt lite jobb.

Win – vilat, då min kropp antagligen behövde det samt uppladdning inför toughest!

vilken överraskning

Fick ett meddelande innan jag gick till IKSU om att det hade kommit ett par dojor till mig! Vilken lycka, jag trodde inte att de skulle dyka upp…

Har längtat efter ett par helsvarta, snygga skor. Och hur fina var de int?? Supersnygga och HUR SKÖNA SOM HELST! Ett par favoriter.

Körde lite rodd-intervaller på 100m innan mitt pass. Sjukt lat och odisciplinerad… Inte nåt resultat jag vill skriva ner ens. Sen ett litet ryggpass som jag hoppas kommer kännas imorgon.

Sen körde jag cardio-passet, samma som förra vecka. Idag var det så sjukt kul! Ett grymt gäng som gav mig fantastisk energi och kraft!

54 personer!! Så himla roligt! Ska försöka nappa något till cardio-pass när jag får chansen.

Nu är det nedvarvning tills det är dags att somna.